Man slets mellan hopp och förtvivlan i en dryg vecka. Det kändes som varje gång man tittade på vädret i mobilen så hade prognosen skiftat karaktär. Det finns en dag på året jag önskar mig snö och det är på julafton. Det finns en dag på året jag önskar mig sol och det är på midsommarafton. Hur det blev? Ja, så här…

Igår morse vaknade vi i Nyköping till detta.

Vi har en mångårig tradition som vi medvetet lagt åt sidan vid de enstaka gånger vi firat midsommar i Dalarna. Annars tar vi våra cyklar och drar ned till den badplats som ligger vid havet och som är den enda i trakten dit man kan ta sig relativt enkelt med den packning vi brukar medbringa. I år tänkte vi tillbringa hela dagen vid stranden med sillunch, jordgubbstårta och grillning på programmet.

Av detta blev nu intet. Vädret var inte riktigt med oss, om man så säger. Nu blev det bättre än befarat, men att ta cyklarna och all packning för att bege sig till stranden kändes inte riktigt relevant för dagen.

Vi hamnade istället hos syster och svåger. Ett något reducerat sällskap p.g.a av bl.a. arbete.

En ganska nyinköpt paviljong fick utgöra vårt skydd från det regn som stundtals strilade ned från himlen.

En ändå ganska behaglig temperatur och i skydd från regnet blev det en bra dag. Skillnad mot för några år sedan då vi tillbringade dagen hos samma värdpar, men i en carport i skydd från ett ösregn och en temperatur runt 8-9°

Sillunch med tillbehör och midsommarafton tog sin början. Hur inleds den, om inte med en skål av en ädel dryck från ett av Nyköpings två bryggerier.

En god lunch, även om jag till vardags inte är så förtjust i sill. Traditionen, känslan av att sommaren är i sin linda och några snapsar att skölja ned sillen med och det funkar ändå.

Lite snack, lite skratt, lite planeringar inför kommande midsomrar och därefter något jag uppskattar betydligt mer än sill.

Jordgubbstårta med kaffe och en god whisky. Jo, jag tackar ja. Den tilltänkta midsommaren var tänkt att bli lite mer spartansk i år och trots att våra planer regnade bort, så fortsatte vi ändå på samma linje. Jordgubbstårtan bestod av rulltårta, spraygrädde, riven choklad och så givetvis svenska jordgubbar. Fullt i klass med den riktig tårta vi brukar serveras denna dag.

Mycket mat och mycket dryck. Vad passar då bättre än att ta en promenad i omgivningen.

Regnet var snäll och gjorde ett långt uppehåll, så det var behagligt, skönt och säkert också nyttigt att få röra lite på sig. Kommunen, tror jag, håller på att anlägga en vandringsled i grönområdet inte långt från syster och svåger. Den gick vi och trots närheten till stadens moderna arkitektur så var det befriande tyst.

Vi lät naturens ljud följa oss på den cirka två kilometer långa promenaden. Detta innebär suset i trädkronorna, bladen i buskarna som rör sig för vinden och så småfåglarnas härliga kvittrande där ute i snåren. Som så ofta hörs de bättre än de syns, men den här lilla gynnaren gjorde ingen brådska att flyga iväg.

Vilda djur finner man också i städerna, men där dominerar vanligtvis de tama. Fast vem tror att det bland nybyggda bostadsområden finns en liten hage där ett antal får tillbringar sina dagar? Jag visste det inte.

Efter avslutad promenad så rann lite svalkande dryck ned i struparna. Innan vi så småningom fortsatte vårt ätande. På samma spartanska och enkla linje innebar det enklare tilltugg, utan en massa arbete och bestyr.

Så innan midsommarafton närmade sig midsommardagen avslutade vi det hela med lite traditionellt sällskapsspel.

Sedan ringde min inbyggda väckarklocka i vanlig tid, vilket innebar runt fyra timmars sömn. Nu stundar fyra veckors semester, så jag hoppas att klockhel***et visar lite sympati under denna kort och välbehövliga vila.