Det är inte var dag man bjuds på konsert mitt i centrala Nyköping. Det gjorde vi igår.
Ett antal flanörer på Storgatan undrade vad som var på gång? Folk radade upp sig längs trottoarerna som på den goda tiden när Nyköping begåvades med en egen karneval. Motorcykelpoliser spanade bakåt och många rusade för att få bra platser.
Så dök de upp från Nicolaiskolans gård.
Nyköping hade celebert besök av Livgardets dragonmusikkår. Fanbärarna ställde upp sig med de något ystra hästarna för att beskådas av den stora publiken och för att invänta själva musikerna.
Hemvärnspersonal såg till att folk höll sig bakom de gränser som utgjordes av trottoarkanterna. Så dök också musikerna upp och anslöt till fanbärarna.
Man gjorde ingen längre ritt. Från Nicolaiskolan och runt kvarteren kring Stora Torget där en stor skara människor stod och väntade.
Livgardets dragonmusikkår är en av världens enda beridna musikkårer. Mest kända är de från vaktparaderna genom Stockholm till Kungliga slottet. Försvarsmakten har tre orkestrar, varav Livgardets dragonmusikkår är den mest kända.
Under besöket i Nyköping deltog bara ett antal av de 30 heltidsanställda musiker som ingår i kåren och just den här dagen ”inskolade” man ett antal nya hästar. Uniformerna som bärs har anor från 1895 och jag som gått högvakt vet hur noga det är att hålla utrustningen ren och skinande blank.
Hjälmarna var så blanka att Stora torget och åskådarmassorna speglade sig som i ett fisheye-objektiv.
Några marscher fick vi höra medan hästarna travade runt på den stenbelagda manégen.
Många Nyköpingsbor och kanske en och annan turist, passade på att fota evenemanget. Några med finare kameror, andra med enklare mobiler. Utrustningen är som bekant inte det viktiga. Känslan, upplevelsen och de egna minnena bör och ska vara det relevanta.
Uppträdandet avslutades med den kanske mest kända marschen i Sverige. ”Marcia Carolus Rex” som skrevs av tonsättaren Wilhelm Harteveld och tillägnades Karl XII.
Lokaltidningen SN gjorde en artikel om denna korta, men trevliga show. Gissa vem som dyker upp på en av tidningens bilder? Just det, undertecknad och ni ser honom stå vid skylten till vänster om hästen. Bra och strategisk plats.
















Wow vilket blänk det var i hjälmarna, snygga uniformer. Bra jobbat att hamna i tidningen =) Ha nu en ny bra vecka!
Linslus 🙂 Man blev nästan bländad av hjälmarna de få gånger solen tittade fram.
Jamen!!! Det var då ett helt otippat inlägg från dig. Men ack så fint! Har ju sett musikkåren några gånger vid Stureplan under lunchtid, men visste inte att de ”lånas” ut till andra städer för inridning av nya hästar. Ett riktigt intressant och annorlunda inlägg:-)
Man blir både imponerad av hästarnas lugn och musikerna som klarar av att hålla takten på hästryggarna. En trevlig halvtimme.