Den här gången bjuder de fyra bilder som inte fick rum i andra inlägg på mycket träd, lokal nostalgi och så en tid som vi inte återser på ett tag.
Vi börjar med lite nostalgi. Nyköpings charmigaste idrottsarena är anrika Folkungavallen. Här har TV-laget uppträtt, svenska damlandslaget, svensk popelit, ett lokalt fotbollsderby inför 4 000 åskådare och så har jag själv spelat ett antal matcher mot de lag som har denna som hemmaplan. Nu står den tom fram till vårkanten.
Så till en tid vi inte lär få uppleva på nio månader. Höstfärger under en kort promenad jag gjorde i grannskapet.
En hel del träd på bilden ovan. Fler träd fast i motljus under en promenad tidig höst.
Till sist ännu fler träd i siluett. Den här gången fångade från vårt sovrumsfönster.
Fina, och olika bilder. Hoppas att du får en bra söndag:)
Tack Louise. Kallt och ruggigt idag. Annars lär den bli lugn.
Tänk, Folkungavallen är absolut ett namn jag kände igen men jag ska vara riktigt ärlig och säga att jag hade ingen aning om var den låg. Men nu vet jag.
Och tänk att dom bilderna inte fick rum i tidigare inlägg. Dom är ju jättefina. Den sista i synnerhet, wow! Vilka färger och så tjusiga trädsiluetter.
Folkungavallen kommer snart att vara invävd mellan det nya lasarettsbygget , det nya resecentrumet och Ostlänkens spår.
Vilka läckra bilder, speciellt den sista. Himlen glöder:-)
Man somnar gärna till en sådan himmel.
Fin utsikt från sovrumsfönstret! Nej nu blir det inga fler bilder på guldfärgade höstlöv. De byttes ut mot vackra snövyer på bloggarna, men nu är det visst det mulna gråtrista temat tillbaka.
Fin portal med Folkungavallen.
Inte fel att lägga sig med den tavlan utanför fönstret. Japp, nu väntar vi på vita vidder