Inspirerad av Ullas fina makrobilder monterade jag på mitt egna makroobjektiv för att se vad jag kunde finna runt en lång raka i vår närhet.
Den långa rakan ligger bara en dryg kilometer från bostad och har än så länge klarat sig från att exploateras likt det nya industriområde som vuxit upp mellan oss och området ovan. Den ingår i en av de rundor frugan och jag brukar ta under våra promenader.
Det blåste lite den här dagen, vilket utsätter öppna landskap för oarmhärtiga vindpustar, vilket kom att visa sig på en del bilder kag tog.
Det böljande landskapet böljade därför lite mer än önskat. Dock svårt att förmedla på bild.
Jag vet inte om ett makroobjektiv är att föredra när man ska fota landskap, men kommer det till detaljer fyller det sin funktion på ett bra sätt. När det gällde blommor som växte på bägge sidor rakan, fick jag gå ned lite lägre för att hitta de som fått ett någorlunda skydd från vinden. Tvingades rata en hel del bilder, som blev alltför suddiga…även om oskärpa ibland kan ge det lilla extra.
Djur då? Fåglar givetvis, men att fota dem med ett makroobjektiv är möjligen något som proffsen kan hantera. Några större djur såg jag inte till, förutom något stort som hastade över grusvägen en bit framför. Troligen en grävling. Nej, jag fick fokusera på mindre kryp och då talar jag om de få som inte skrämdes iväg av kamerans närgångna lins.
Jag använde autofokus när jag tog bilderna på och omkring rakan. Manuellt fokus är svårhanterligt när vinden tar tag i växter och inte minst när det kommer till djur som hela tiden rör sig. Jag tyckte jag fick till bra bilder på nyckelpigan nedan, men när jag granskade bilderna mer noga upptäckte jag att fokus låg på fel ställe och att de var lite oskarpa. Ni ser det säkert själva. Makrobilder är extra känsliga för rörelse, vilket ofta visar sig när man använder objektivet utomhus. Nu fungerar de här bilderna för ändamålet, men kritiska proffsögon skulle genast slå ned på dem.
Roligt att börja spana och hittat små motiv under promenaden.. Jättevackra bilder! Jag fastnar för bilden på axet, den med vallmon bland prästkragarna och sedan blåklinten med sädesaxen. Den bilden är fantastiskt vacker. Och vi vet alla hur det är med skärpan, den är inte huvudsaken,
Man får tacka fotointresset. Jag upptäcker saker andra bara springer förbi, tack vare att kameran är med.
Precis så är det!
Det är mycket att fotografera längs en raka, inte minst om man har ett makroobjektiv med sig. Det där med skärpa är inte alltid det viktigaste.
Du har rätt. Det är bara när man förstorar som det märks.
Sååååååååååå vackert 😃🥰
Tack Lollo. Efter sol kom regn och imorgon börjar jag jobba igen. Behövs vyer som dessa för att hålla humöret uppe 😉
Kul att få följa med på din promenad … kanonbilder!
Tack Anki. Måste lära mig att använda mitt makroobjektiv lite oftare. Svårt att hantera, men det skapar nya möjligheter
Tack så mycket Stefan! Fina bilder och dina nyckelpigebilder är absolut klart godkända, i alla fall i mina ögon. 😀
Bra där! Kolla den här bloggen: https://maltanita.com/ . Tycker hon är den bästa makro-fotografen som finns i Blogglandia. Har en känsla av att både blommor och fjärilar för att inte tala om trollsländor poserar för henne…
Jag följer henne. Fantastiska bilder…