Lida. Ett välanvänt ord när man ger sig ut på vandring i 27-28° värme. Det var vad vi gjorde igår, vandrade alltså. Lidandet under vandringen var dock inte särskilt påtaglig innan vi nådde fram till Lida.
Etapp 7 på Sörmlandsleden utgår från friluftsgården Lida mellan Södertälje och Nynäshamn och sträcker sig 6,5 km innan man når slutet vid Brotorp. Vi valde dock att gå i motsatt riktning och svängde av vägen vid Vårsta och upp mot Brosjön. Därifrån var det några hundra meters vandring på asfalterad väg som inleddes med en brant lutning, innan vi stod framför tavlan vid etappen inledning.
Etapp 7 är väldigt lättgången och underlaget är både stigar, grusvägar och asfalterad väg. Inledningen genom lövskog företogs med villakvarter som skymtade genom lövverken. Snart nog stötte vi på figurer och små konstverk som stod utplacerade intill stigen och hängde i träden.
Jag älskar att möta en syn som dessa under mina vandringar. Eldsjälar, förmodligen både gammal och ung, som sprider glädje med sina verk. Nedan ett urval av det vi sprang på under denna korta del av etappen.
Leden passerar här genom en tät skog som för tankarna till John Bauers trollskogar. Kanske därför namnet på den lilla dödisgrop som leden passerar. Trollsjön.
Den här sjön som är ca 10 meter djup, är en kvarleva från istiden. Dödisgropar är kortfattat geologiska fenomen som bildats när bitar av glaciärer blivit liggande. Vackert var det, men om den lilla sjön tillåter bad låter jag vara osagt.
Snart är man framme vid en fin led av sand som passerar genom öppet landskap. Här växer den vackra, men impopulära lupinen i mängder.
Etappen passerar också ett gammalt och övergivet torp. Själva bostadshuset ser ändå välskött ut, men när det gäller trädgården finns mycket att önska.
Inte så långt efter detta torp passerar man väldigt välskötta gräsmattor. Det är Botkyrka golfklubbs banor som leden passerar genom. Vissa av greenerna ligger så nära leden att man bör iaktta en viss försiktighet. Även vana golfare kan träffa bollen fel ibland.
Efter golfbanan går leden genom ett område som förvisso är lättgången, men tämligen ointressant. Det finns inte så mycket att vila ögonen på, annat än träd och buskar. Fast det är väl å andra sidan detta vandringar i naturen handlar om. Att komma bort från asfalt och grus.
En passage på leden som man tar sig genom ganska snabbt, men snart är man ute vid lite mer öppna ytor och en sträcka som vandras på grusväg.
Härifrån är det ca 1 km till slutdestinationen och det etappmålet är Lida friluftsgård.
En helt fantastisk anläggning där det finns något för hela familjen. Vackert belägen ovanför sjön Getaren lockar anläggningen stora skaror besökare.
Ett värdigt slut på denna korta vandring. Här vid sjöns kant drack vi kaffe, grillade och tog ett svalkande dopp. Jag brukar säga att en öl framför tv:n smakar gott, att en öl ute på altanen smakar bättre, men att en öl ute i naturen smakar allra bäst. Det gäller förövrigt kaffe, mat och annan förtäring också.
Lida erbjuder som sagt något för alla. Jag länkar till anläggningen så att ni kan läsa själva. Gör gärna ett besök här, framför allt om ni har barn och barnbarn. Varför inte prova på höghöjdsbanan Accropark. En anläggning jag tror något äldre barn formligen älskar.
Nu stod vi där som så många gånger tidigare. Efter förtäring och bad skulle vi tillbaks till utgångspunkten och vår bil. Närmaste och säkraste vägen var som så många gånger innan, densamma som vi kom på.
Det blev ytterligare 6,5 km förbi golfbana, torp, trollsjö innan vi åter stod vid den lilla Brosjön och vår bil. Det är inte många etapper av Sörmlandsleden som erbjuder ett bad vid både start och mål. Det gör etapp 7 och det var precis lika skönt att svalka sig i Brosjön som i Getaren, men vi var långt från ensamma på stranden denna lördagseftermiddag.
Tänk, jag har redan badat vid flera tillfällen och det har mig veterligt inte hänt att jag badat i slutet av maj, början på juni och känt att det varit skönt. Hur länge det här håller i sig återstår att se.
Det lär hursomhelst bli fler vandringar denna sommar, både på Sörmlandsleden och andra leder. Väl mött!
Tack för en fin berättelse som kan bli en vandringssägen. Torpet du beskriver är sommarbostad numera och Trollsjön skall gå att bada i medan vattnet är otjänligt att dricka. Tillförsel med vatten består till största del av dagvatten som kan vara förorenat. Nya prover är tagna och bekostade av invånarna i Vårsta och resultatet antas vara klart i närtid. Jag är ansvarig för etapp 7 och har själv inte tänkt på det du skriver: ”Det är inte många etapper av Sörmlandsleden som erbjuder ett bad vid både start och mål.”
Tack för informationen. Det är en trevlig och välskött etapp och att kunna avsluta en etapp med ett svalkande dopp är alltid ett plus, oavsett vilket håll man går åt.
En imponerande vandring, med fina ögonblick.
Förstår att det var skönt med ett dopp efteråt. 😀
Lättvandrat men trevligt. Inte ofta det är runt 20° i vattnet tidigt i juni, men det var ändå härligt svalkande.
Det var en riktigt fin vandring, trots värmen, som jag ju inte känner av;-) Men en sak måste du bara förklara – vad innehöll den bautastora ryggsäcken som din (stackars) fru fick bära på? Ett 24-pack eller ett övernattningskit kanske;-)
😃 Jag hade en lika stor ryggsäck. Vi hade mat, dryck, badkläder, grillkol och andra tillbehör till grillningen plus handduk och ombyte. Mannen på bilderna är min svåger och han hade en rygga i storleken mellan våra stora och alldeles för små.
Det blev en fin vandring och skogen ger i alla fall skugga och skönt med ett svalkande dopp. Jag håller med dig om att allt man äter och dricker smakar alltid bäst på en vandring i naturen.
Ännu ett ljuvligt inlägg från denna fantastiska tid på året.
Jag föll pladask för det där torpet. Så fint och skyddat av klipporna, ser ut som det ultimata stället att slå ned bopålarna på.
Tror du att ni någon gång kommer att flytta till ett ställe som ligger lite mer på avstånd från staden? Fast i Nyköpingstrakten befarar jag att det kan vara höga fastighetspriser p.g.a. det relativt nära avståndet till Stockholm.
Ha det gott!
Vi blir nog kvar i stan. Både jag och frugan är uppvuxna på landsbygden, men på olika sidor av stan. Vi har liksom strålat samman i mitten och ingen av oss vill flytta till ”andra sidan”, men osvuret är bäst.
Bra jobbat! Så duktiga ni är. Det där är ett lidande jag inte riktigt klarar längre. Önskar att jag gjorde det 🙁
Dessa dagar är jag lite avundsjuk på ert badande. Än så länge ser jag inget bad i sikte för vår del. Orolig att det blir som förra sommaren, att all värme är över när vi får semester. Förra året badade jag inte en enda gång, och det har nog aldrig hänt förr.
Håller med om att det är spännande och uppiggande när man hittar sådana där trevliga dekorationer utmed vandringen.
Vi sa igår och den här värmen knappast håller i sig hela sommaren. Jag som har ständig semester ser inga problem, men för alla som jobbar och ser fram mot sommarens ledighet hoppas jag på det bästa.
Tack Eva. Vi trivs nog bättre i naturen än inne i stan. Att förena nytta med nöje är lite av meningen med livet.
Beundrar era vandringar. Både den vackra naturen du visar bilder av och hur tuffa ni är som orkar vandra så mycket särskilt i den här hettan.
Har aldrig testat en öl vid promenad eller vandring, kanske får göra det. Himla kul när de sätter upp små konstverk eller blickfång utmed lederna. Stark jobbat med de 1,3 milen.
En kall öl smakar bäst ute. Det gäller bara att få någon annan att köra. Det är definitivt ett trevligt initiativ att smycka leder och stigar. Det förtjänar beröm.
Även här runt sjön sitter små metallplattor med text och någon har målat ögon på olika stenar.