Tjuvholmen

Tjuvholmen är en plats strax utanför Nyköping som närmast kan beskrivas som ett stugområde där de 78 tomterna fördelas mellan fritidshus och fastboende. Här var vi ofta förr och nu var det dags för ett återbesök.

Området ligger på andra sidan Nyköping från vårt hem räknat och ca 1 km utanför stadsgränsen.

Man lämnar asfalt och ytterkantens villaområden, för att på grusväg ta sig ut till det natursköna kustområdet. På vägen passerar man koloniområdet Ängstugan och med förkärlek tar man strax efter det en liten avstickare till café Ängstugan.

Ett avsides, men väldigt populärt, café som drivs i regi av Frälsningsarmén. Tyvärr bara öppet fram till 18:e augusti och därav missade jag caféets goda bakverk. Jag var i.o.f.s. beredd på detta och hade därför med mig en enkel matsäck i ryggsäcken.

Fortsätter man så längs grusvägen hamnar man i en naturskön och lantlig miljö. Svårt att tro hur stadens brus larmar bara någon km därifrån.

Kor betar intill vägen och känslan av att befinna sig på landsbygden är lika härlig som att de facto göra det. Det kallas ”må bra-känsla” och visst är det en helt annan atmosfär än att vandra på asfalt bland tätbebyggda stadsdelar och trafikerade gator.

Tjuvholmen nämndes första gången 1345 och fick namnet (Thyufaholmen) för att man placerade fångar på det som då var en ö, omgiven av ett vattendjup på 3 m. Det finns mer att läsa här för den historiskt intresserade och det är minst sagt en intressant sådan.

Vattnet har med århundradena sjunkit undan och man tar sig till nämnda ö utan att behöva vada eller gå på spångar.

Från ön (som numera är en holme) har man en fin utsikt över omgivningen.

I det smala sund som leder in till Nyköping ser man också över mot ett område ni som följer mig på bloggen känner igen. Naturreservatet Linudden.

Vackra sommardagar är det en fröjd att slå sig ned på platsen med en fikakorg. Nu går vi mot höst och antalet båtar som passerade var få. Numera passerar inga handelsskepp, fraktfartyg, turbåtar eller andra större båtar, med få undantag när exempelvis marinen lägger till i Nyköpings hamn för diverse evenemang.

Dock kommer man inte undan den växande stadens siluette så lätt. Bakom träden i horisonten skymtas några av stans högsta byggnader.

Lämnar man holmen och fortsätter på grusvägen, kommer man till en liten småbåtshamn där de boende har sina fritidsbåtar ligger.

Det är en kort sträcka på ett par hundra meter, men under den korta promenaden passeras något som påminner oss om att landsbygden inte bara bjuder på lugn, tystnad och underbar miljö. Det finns också något tragiskt inbakat i den svenska landsbygden och inte bara här…

Landsbygden, för att inte tala om glesbygden, är lite av det glömda Sverige. Om man återskapar dess forna glansdagar betvivlar jag, men om bara några procent av det fokus som läggs på centralorterna, skulle läggas på landsbygden, vore mycket vunnit.

Nu ska jag inte bli politisk, för allt är inte dåligt och en sådan sensommardag som denna fokuserar jag heller på det som är bra och fint…på landsbygden vill säga.

21 reaktioner på ”Tjuvholmen”

  1. Trevlig beskrivning till härliga bilder. Jag reagerade starkt på din rubrik: Tjuvholmen… tänkte först har du varit Sundsvall? Där har vi en ö som är döpt just till Tjuvholmen som ligger i farleden in. Den stal vinden av segelfartygen liksom 🙂

  2. Vi har ju vårt torp mitt ute på landet i en liten by, så jag är bortskämd. Det känns alltid befriande att komma hit ut, för här finns friheten, här kan jag andas och promenera iväg i vilket väderstreck jag vill. Men nu är det många som skördar sina skogar så landskapet förändras drastiskt. Och så annat vad gäller sophämtning, tidningsutbärning, vägbelysning som går åt helt fel håll och försvårar för de fastboende.

    Men dina bilder andas den frid som landsbygden har inbyggd.

    • På andra sidan Nyköpings har landsbygdens fått gett vika. Bl.a. En jättemysig gång- och cykelväg genom trollskog. Anledning? Flera nya bostadsområden.
      Landsbygdens är frihet- synd att alla inte förstår det.

  3. Tack för den utflykten! Intressant läsning och spännande länk för läsning om Tjuvholmen.

      • På sommaren, ja. Här är det frodigt på vintern, efter att första regnen kommer så börjar det grönska. Det som växer och är frodigt på sommaren behöver vattnas.. som maten vi odlar t.ex.

  4. Härlig miljö och inte så långt ifrån där vi bor. Cafe Ängstugan är favoritstället varma dagar. Det är ju heller inte så långt ifrån naturreservatet Labro ängar. Det är en ynnest att få ha det så nära. Närheten till vatten är prio ett.

    p.s du kunde ha tittat förbi oss på vägen.

  5. Du vet, Täby hade en gång i tiden en slogan ”Täby, stan på landet”. På något sätt tycker jag att denna slogan passar utmärkt för Nyköping också. Nyköping är ungefär hälften så stor som Täby, men även här har man ju nära till orörd natur. Precis som hos dig.

    Och om man gillar arkitektur, bortsett från skokartonger och 10 meter mellan husen, så är det faktiskt rätt roligt att promenera på trottoarer också. Där slipper man garanterat fästingar också;-)

    PS. Reagerade på Rosenkälla vid caféet. Hos oss finns det ju en trafikplats som heter just Rosenkälla. Har en känsla av att Nyköping och Täby har ett och annat gemensamt;-) DS.

    • Det kan nog vara så. Det är inte så långt mellan Stockholm och Nyköping.
      Trottoarer är bra för ändamålet, men får jag välja så väljer jag grus eller gräs.
      Sedan är det en ynnest att ha naturen in på knuten.

  6. Tack för att vi fick komma med till Tjuvholmen, ett ställe som faller oss lantisar på läppen. Det var extra skönt att få se på fina bilder med blå himmel Engdahl som denna då stormen Lilian ska dra in över västkusten och regnet slår mot fönsterblecket hos oss. Vi hann dock ut på en promenad innan vätan började så nu sitter vi inne med gott samvete….

  7. Tjuvholmen, undrade när jag började läsa varför det hette just det och fick förklaringen lite senare. Nu en riktig idyll. Café Ängstugan ser ut som ett mysigt fikaställe. Men att det nu är stängt känns som ett hösttecken. De två höghusen i fjärran ser lite malplacerade ut. Passar inte i siktlinjen i och med att de är så ensamma och så höga. Men så är det. Det ska byggas ”landmärken” i alla städer. Men kanske de är fina när man ser dem i sitt rätta sammanhang.

    Tack för att du tog oss med till Tjuvholmen!

  8. Hej Stefan! Tack för att jag fick lära mig något nytt! Har aldrig hör talas om Tjuvholmen. Nästa sommar blir det en tur dit. Ser väldigt fint och fridfullt ut… och nära till vatten. Det gillar jag.

    Trevlig helg och Kram! Anna

    • Väldigt fint och trevligt ställe. Kanske inte funkar att bada, men en fikakorg är inte fel…om man inte stannar till vid café Ängstugan.
      Ha en skön och trevlig helg.

Lämna ett svar