Åke i Sundsvall äger två teman. Veckans foto och så Hoppa på tåget – den här lördagen med temat mobil. Min första mobil köpte jag 2011 (väldigt sent) och det var en Samsung Galaxy Mini. Då enbart för att ringa med – häpp. 2016 köpte jag en Samsung Galaxy S7 och då för att även kunna fota och använda några trevliga appar. Däremellan hann jag med en Samsung S6. När batteriet började bli dåligt i min S7, köpte jag min nuvarande Samsung Galaxy S21 och nu är telefonfunktionen den kanske minst använda. Sån är utvecklingen.

Oj, tänk att du sparat dina gamla mobiltelefoner … kul läsning om hur du började och fortsatte med dina mobiler 🙂
Tack. Telefoner och jag har aldrig synkat, men dagens mobiler är så mycket mer och numera ett tvång.
Bra gjort där att sparat sina mobiler. Mina är sedan länge kasserade. Vad jag vet i alla fall. Min första var en Nokia 3210, köpte den 2000 och jag var aningen 15 eller precis fyllt 16. Gick i nian och den mobilen följde med mig tills jag blev myndig. Då köpte jag en ny Nokia med ”polyfoniska” ringsignaler minns inte vad den hette. 2004, eller 2005 sonen var bebis i alla fall gick jag från kontantkort till abonnemang på telefonen och tog då en Ericsson med kamera på telefonen. Var så nöjd och älskade att kunna fotografera med den. Den var dessutom i färg! Blev sedan telefoner med MP3 (Eriksson), någon man kunde surfa in på nätet med (Eriksson). Sedan två iPhones runt 2012 och framåt. Köpte sedan en Samsung osäker på år men runt 2017? Efter det haft 3 eller 4 Samsung. Varav de två senaste flips. Ska köpa ny snart och får se om det blir modellen jag tänkt mig eller inte.
Jag var 50 när jag köpte min första mobil. Försökte hålla emot in i det längsta, men insåg till slut att en mobil var ett måste.
Även du har dina mobiler kvar. Det har inte jag. Däremot har vi haft samma antal mobiler under alla dessa år. Köpte dock min första Nokia 3310 redan i början av 2000-talet, där den användes – just det, som telefon. Från 2010 fick vi iPhones via jobbet som vi kunde köpa loss efter tre år om vi ville. Idag använder jag min iPhone mest som kamera. Ringer sällan upp folk, men har några som ringer mig…
Jag vet egentligen inte varför de finns kvar. Det finns ingen anledning.
Jag har förstått att jag var väldigt sent ute när det kommer till mobiler, men det var medvetet. Idag måste man ha en.
Det är intressant med mobiltelefonens historia. Först var det viktigaste att ringa men numera fyller den en mycket större funktion. De första telefonerna var stora och klumpiga men sedan blev de mindre och mindre. Nu är det tvärtom igen. I dag är det ett stort fokus på kameran och många byter upp sig av den anledningen. Själv har jag iPhone och har haft det länge. Tror att man liksom fastnar i den ena eller den andra.
Så är det. Jag håller mig till Android och frugan till iPhone. Att ringa med telefonen är idag sekundärt. I alla fall för min del.
WOW så trevligt reportage och så fint du har placerat dem där i en hylla 🙂 Trevligt att du är med och jag bugar för länken, så trevligt att du nämner appar 🙂
En numera tom cd-hylla. Kommer jag att ångra mig? Förmodligen om några år.