Frågan är befogad och rubriken hade kunnat se något annorlunda ut. Som exempelvis ”varför då och inte nu”? Under en lång promenad runt i Nyköping ställs frågan på sin spets.
Nyköping är säkert inte unik i sammanhanget. Jag tänker då på den charm som försvinner i takt med att nya bostadsområden poppar upp. Följ med på promenaden och jag törs lova att många av er ställer samma fråga som jag. Varför då då?
Jag börjar i den stadsdel där vi bott i snart tio år. Inte långt från oss växer ett nytt bostadsområde med drygt 400 lägenheter upp. Många har ställt frågan varför man inte uppförde en vacker stadspark istället för dessa fyrkantiga byggklossar vars moduler hämtats hit från Malaysia? Det borde gynna både boende och turister.
I bakgrunden skymtar den gamla industrianläggningen och numera hotellet Sunlight. Notera gärna byggnaderna på höger sida av vägen. De uppfördes i början av 1900-talet och är absolut charmiga på sitt sätt. När det nya och förtätade bostadsområdet till vänster står färdigt, kommer de boende i de äldre husen att knappt skymta solen på dagarna. Inte uppskattat, jag vet.
Jag fortsätter min promenad till de centrala delarna där det gamla och charmiga Nyköping till stora delar finns kvar. Nedan ett par mindre bostadshus och under det ett större i samma område. Det gick att bygga småskaligt och vackert då, så varför inte nu?
Så går jag vidare till det område som skapat den hetaste debatten i Nyköping – hittills. Nere vid hamnen växer detta storstadsinspirerande område upp och förstör helhetsbilden. Förtätat, där några radhus som är inklämda mellan de högre husen kommer att ligga i ständig skugga. Vilka är villiga att betala för det? Bakom dessa anskrämliga klossar ligger ett litet villaområde med gamla anor. Vi som bor i Nyköping vet vad ägarna till dessa bostäder tycker om det område som nu kommer att gränsa till deras gräsmattor.
I inlägget Magasinet från 25/9 visar jag en gammal svartvit flygbild över det gamla industriområdet Perioden. Mellan de gamla industribyggnaderna på bilden och magasinet fanns då ett stort grönområde. Det området ser ut så här idag.
Uppförda för bara något år sedan och jag lovar att det är fler än jag som ställer frågan varför?
Så går jag vidare till ett av ytterkantsområdena och en annan plats där det historiskt sett funnits industriell verksamhet.
Mellan den gamla mjölkcentralen (syns inte i bild) och de charmiga radhusen (skymtar mellan träden) har man smällt upp ett helt nytt bostadsområde som är så malplacerat det bara kan bli.
Följer man utvecklingen i exempelvis Hemnet ser man att lägenhet efter lägenhet i de gamla radhusen ligger ute till försäljning. Tacka tusan för det. De boende har i decennier kunna blicka ut över en öppen yta med gräs, buskar, små träd och vilda djur som rört sig. Nu sitter de på sina uteplatser och stirrar rätt in i fasaden till nybyggda hyreshus och de som bor i de husen kan sitta vid köksfönstret och stirra rätt ned på radhusägarnas uteplatser.
Sorgligt.
De gamla radhusen ovan är uppförda 1945 och kusiner till de radhus där vi bor. Vid de radhusen, som uppfördes samma år och ligger några km längre bort, slutar jag min promenad
Vi lär åtminstone slippa ett nytt bostadsområde alldeles inpå knutarna, men varför kan inte nya områden få växa långsamt, lågt och med gröna ytor som separerar de olika fastigheterna?
Behöver jag nämna att antalet tomma lägenheter i de nyuppförda bostadsområdena är många? Det är så svårt att hyra ut och sälja att fastighetsägarna tvingas utlova rabatter under en kortare period tillsammans med presentkort i lokala butiker, men inte ens det hjälper. Överproduktionen av bostäder i Nyköping togs upp i lokaltidningen redan för två år sedan, men ändå vill ansvariga politiker att det ska byggas ännu mer.
Som alla vet kostar tomma lägenheter pengar och i slutändan vet vi också hos vilka den kostnaden landar.
Det är ledsamt när man känner och ser att områden förstörs av förtätning eller annars bara byggnader som inte passar in i ett område. Att man bygger bostäder som sedan få flyttar in i är ett annat problem och borde kunna förutses. Hos oss byggdes mörka höga hus i hörnet av ett villaområde med följden att de som bor i villor vid husen har folk som bokstavligen ser ner på dem när de vistas på sin tomt.
Ett annat exempel är just detta med vad som blir modernt, nu är det tydligen mörkbrunt tegel som gäller på många håll och det förstör helt till exempel i en stad som utmärks av ljusa putsade byggnader. Och sedan detta med att man nu bygger så tätt att utsikten inte finns utan man ser rakt in i varandras bostäder.
Sedan kan jag tycka att man ibland protesterar bara för att man inte gillar förändringar. Nära oss byggdes ett serviceboende för äldre personer och folk gick med protestlistor. Men husen, ett par stycken, smälter smidigt in och ligger på lagom avstånd från vårt villaområde. Det är bara trevligt att träffa folk därifrån i parken som ligger bakom.
Man borde kunna bygga med eftertanke och följa verkligheten och inte politiska ambitioner. Det är ju ändå skattebetalarna som står för kostnaden, inte minst för alla tomma lägenheter.
Nu har jag läst ditt långa och intressanta inlägg och alla fina kommentarer. Ibland vet jag inte vad jag ska tycka. Visst skulle vi vilja bo marknära i mindre hyreshus men när ett antal sådana hus byggdes i Falköping med blandade hyres/bostadsrätter blev det till priser som vi åtminstone inte hade råd att betala. Vi flyttade sedan till vår nyproducerade hyreslägenhet, nytt modernt och nära all service; ett perfekt boende för oss ganska årsrika. Även detta till en rejäl men ändå överkomlig kostnad. Nu funderar vi en del på var vi kommer att hamna den dag vi flyttar in i lägenhet igen.
Kostnaden är bara en av flera negativa aspekter med de legoklossar som utgör nutida bostadsområden. Klart att fördelen är närheten till mycket, men bo där – nej.
Så brukar jag tänka när jag rör mig här i stan också. Att alla vackra hus som fått en ful granne. Måste kännas så trist för de i husen att titta in i någons vardagsrum dagligen för oftast byggs dessa nya hus med gigantiska fönster, till personer som inte tycker det är snyggt med gardiner….
Håller med i varje ord.
Du kunde ha tagit bilderna här i Täby. Ja, inte bilderna på de gamla charmiga husen direkt, men absolut fotona på skokartongerna. och grått är det också hos dig. Och fejkade tegelstenar likaså. Och självklart är balkongerna riktade mot norr och inte mot sydväst. Att man gör så vid Medelhavet kan jag förstå, men inte i Sverige som sällan har temperaturer över 25 grader…
Att man sedan även kan dela grannens måltider från den närliggande balkongen är gräsligt. Avsaknad av avstånd och innergårdar trist. Det har man faktiskt lyckats bättre med i Täby park. Där finns det väldigt fina innergårdar och till och med en ”stadspark” i miniatyr. Men stadspark heter den – suck!!!
Jag förstår inte varför man bygger fler lägenheter när man ändå inte kan sälja dom. Det är ju korkat. Byggnaden av nya lägenheter upphörde strax efter pandemin här i Täby, och mig vetande är alla lägenheter i två ”nybyggnadsområden” alla sålda.
Hörde från grannen att Karlskoga ungefär har samma problem som Nyköping. Man bygger allt från lägenheter till radhus som ingen vill ha. Så de står tomma…
Tomma lägenheter kostar och tveklöst hamnar notan på skattebetalarna.
Varför producerar man för mycket bostäder …? Häromdagen gick vi förbi ett nytt hus som jag tyckte var riktigt fint (med flertalet valv på det nedre våningsplanet) och jag insåg att jag blev väldigt förvånad. Liksom wow, är det möjligt att bygga fint idag …!?
Det behövs stadsarkitekter. Visst kan man bygga fint även i Sverige, men allt ska gå så fort.
Du sätter fingret på det där som vi alla funderar och reagerar på ja, dagligen. Senaste idag satt vi ute på vår terrass och tittade på de fyrkantiga lägenhetshusen som står på andra sidan gränden. Vad är det med människan av idag som inte ser vad de gör när de bygger bort det sköna i omgivningarna? Det kostar så mycket pengar brukar svaret bli..
Undrar om det verkligen är så och varför får det inte kosta pengar brukar min tanke bli. Så stor skillnad är det knappast men i byggarens ficka märks det säkert.
Det är verkligen synd att man inte ser på omgivningarna med andra ögon. Jag borde göra som du, visa gammalt och nytt som står bredvid varandra. Harmonin försvinner, atmosfären blir otrevlig…modernt är bra men man kan ju göra modernt vackert också.
Tack för ett engagerande inlägg!
Tack själv. Vet inte om jag tycker att det är bra eller tråkigt att situationen är densamma på ön.
Det var ett inlägg som engagerade. Visst finns det behov av nya bostäder men det känns ibland som det saknas estetiskt tänkande. Känslan är att det byggs för att förtäta så mycket som möjligt och sedan spelar det ingen roll hur det ser ut. Här har de äntligen börjat förstå att det inte efterfrågas fler lägenheter i stora höga hus. Sedan flera år har de som letar efter radhus och villor lämnat kommunen och bosatt sig i mindre kringkommuner där det satsas mer på sådant boende. Det har fått till följd att nu pratas det nästan bara om att bygga villor och radhus. Många lägenheter står dessutom tomma då de är för dyra. Det område jag bodde i som barn var ett område med bara villor och radhus och en del trevåningshus. Det är många år sedan de började förtäta det området men det gjordes på ett väldigt fint sätt, det fanns en tanke bakom. Trots att det är högre hus med lägenheter passar de verkligen in i den gamla miljön och det är ett av de populäraste områdena i stan. Men som sagt … det var många år sedan, allt som har byggts efter det har inte varit speciellt estetiskt.
Jag minns debatten för några år sedan när LT hade artiklar där allt fler Södertäljebor lämnade stan och flyttade ut till kransområden som Nykvarn, Järna och Hölö. Vill folk verkligen bo i förtätade betongdjungler där all integritet är som bortblåst? Eller är charmiga områden med gröna ytor mellan låga bostäder att föredra?
Precis så har det fortsatt så folk vill inte bo i förtätade betongdjungler, i varje fall inte här. Fler och fler flyttar just till Nykvarn, Järna och Hölö Och nu blev jag imponerad att du känner till de områdena. Nykvarn är ju nu egen kommun medan Järna och Hölö tillhör Södertälje.
Jag har vänner som bor på orterna och några som flytt Södertälje.
Ja, det är mycket man inte förstår. Det byggs mycket i dag och det förtätas. Självklart är det på gott och på ont. I många städer behövs bostäderna men problemet är bara att det är för dyrt för många. I Malmö har ett helt nytt och stort område vuxit upp kring Emporia som är ett köpcenter. Husen ligger väldigt tätt, de är inte speciellt roliga att se på och ljuset når inte ner på många ställen. Det går att bygga vackert om viljan finns och det går att bygga så att nya fastigheter passar in i omgivningarna. Sedan är det så att det går mode i hur man ska bygga. Kanske är det lite av en generationsfråga också.
Det bisarra är att det finns en landsbygd som är helt åsidosatt. I Nyköpings kommun bor 1/3 av invånarna utanför centralorten, men där får man inte ens smulor av kakan, trots att det är där det behöver byggas.
Anledningen stavas politik.
Ett inlägg som engagerar är ett bra inlägg, och det här verkar väcka många känslor.
Vad jag inte förstår är varför det byggs som det gör, om efterfrågan på bostäder inte är så stor att dessa kolosser inte kommer fyllas. Varför bygger man så ”fult” och varför tar man inte hänsyn till de intilliggande äldre husen, där folk kanske bott i åratal. Plus, att närhet till grönområden är ett måste för allas trivsel i en stad.
I år är det 25 år sen jag lämnade Sverige och min forna hemstad Stockholm. De sista åren jag bodde på den lilla ön Malta byggdes det närapå hysteriskt i Sliema och St. Julians där jag bodde. Lyftkranar precis överallt och det pågår visst ännu.
Här i Paphos, på Cypern, byggs det naturligtvis också men husen är låga till skillnad mot i t.ex. Limassol. Vad som slår mig när det gäller byggnad av nya villor här, är att det gärna bygger exakt likadana hus som ligger tätt intill varandra. Och arkitekturen, som ska vara så modern, är i mitt tycke inte alls charmig eller snygg. Varför finns det ingen ”snickarglädje” kvar?
Ja, det var min lilla kommentar till ditt Varför då då 🙂
Bra respons på inlägget. Visst funderar man över denna bygghets och varför det byggs som det gör. I Nyköping avskaffade man stadsarkitekten för många år sedan och det märks.
Ja ibland undrar man nog vad de tänker med de som bestämmer över var och hur det ska byggas… Ofta får man höra att det är bostadsbrist, nåja… Men sen när dessa fula höghus står färdiga har ingen råd att köpa el hyra en lägenhet där…så de löser ju inte precis några problem. Flervåningshus borde inte få placeras var som helst…
Jag tror många politiker är stressade av olika intressenter. I Nyköpings fall med bygget av Ostlänken där kommunen bundit sig att uppföra x antal lägenheter till 2035.
De borde inte behöva binda upp sej till sånt, för om de inte lyckas – blir det böter då, vilket också brukar vara kostsamt
Fullföljer man inte avtalet kommer det att kosta skattebetalarna åtskilligt. Det är kommunpamparna i S och M livrädda för.
Mycket intressant inlägg Stefan.
Arkitektur och byggande engagerar helt klart.
Det ligger väl i sakens natur att vi som har sett och vet hur ett område såg ut förr, vi gör jämförelser. De som är yngre och inte vet, de resonerar annorlunda.
Vi har en central stadsdel (i Borås) som nu är totalförändrad – höga hus jämte varandra som gör att skuggan är ständigt närvarande i marknivå och uppåt också för den delen.
Jag minns ju förstås hur där såg ut när jag växte upp, och tänker att; där skulle jag aldrig vilja bo nu.
De som väljer att bo där ”nytt och fräscht” har dock en fantastisk närhet till stadens utbud och stora mataffärer (och annan service) väldigt nära.
Vår nybyggda lägenhet, som trots att den ligger i en liten ort , följer samma exteriöra mönster som i storstäderna. Sex, sju-våningshus byggda av betongelement. Ocharmigt, men förstås ”nytt och fräscht” inuti och med all nödvändig service inom 3-500 meters gångavstånd.
Tack & Trevlig helg Stefan!
Fördelen är definitivt närheten. Så känner vi också, men någonstans går en gräns.
Att bygga nytt och modernt är inte fel – t.o.m. nödvändigt, men varför bygga mycket, högt, tätt och fult!
Förstår precis och känner samma sak. Sedan tre år bor jag på annan ort där detta inte alls märks men i min barndomsstad, där jag förvisso bott över 50 år, Västerås, där ser det precis likadant ut. Massiva huskroppar med lägenheter byggs så tätt så solen kommer aldrig nå ner och öppnar du fönstret kan du byta frukostmackan med din granne om du önskar. Många lägenheter har ingen fri sikt alls utan var du än tittar har du någon annan som stirrar in. Nej, vet du vad. Var är charmen med detta? Och precis som hos dig byggs det så ofantligt mycket men av detta så är det mängder av tomma bostäder som får reas ut. Hyreslägenheter som är så dyra så knappt någon har ekonomi till detta hamnar i socialtjänstens ansvar… Sen säger jag inget mer med det. Hur har det blivit så? Absolut att man måste bygga och förnya men när allt grönt försvinner?? En ledsam utveckling jag inte tycker om, alls.
Det är en tråkig utveckling. Inte att man bygger, utan att man bygger som man gör.
Jag läste i en av bostadstidningarna att det i Västerås grannstad Örebro finns mängder med tomma lägenheter i det kommunala bostadsbeståndet. Detta till en årlig kostnad på ca 39 miljoner. Även tomma lägenheter kostar och vilka får betala?
Nu jobbar frugan några år till, men vi har börjat tala om att flytta till en mer lantlig miljö, även om vi trivs där vi bor, men vårt område står inför förändringar så…
Precis en sådan förändring fick även oss att aktualisera en flytt. För någonstans känns det som att det räcker… Och så det där med kostnader… Suck!
Vi är nog många. Utflyttningen från Stockholm ökar år från år.
Jag hänger med i ditt resonemang och kan förstå tanken. Ändå är jag lite kluven, för jag tror att varje generation har sagt samma för varje ny epok i byggnadsstil. Bostadsrätter är svårsålda och villor inte har den attraktionskraften på flera platser i Sverige men ändå byggs det fler, folk har blivit lite kräsna tror jag. Många skall ha en tipptoppbostad och är inte intresserade av en sparsamt renoverad 60-70-80-tals bostad. Sedan är ju läget väldigt avgörande numera, att det byggs stora lägenhetshus nära centrum är nog att folk bara vill ha några steg ut genom entrédörren och sedan vara i stans absoluta centrum. Tomterna är dyra i centrum därför byggs dessa lägenhetshus. Jag vet inte om vi skulle vara nöjda med att ha de gamla trähusen kvar i centrum mer än kanske mer på några gator. Tänker på trähusstaden Eksjö som bevarat dessa i centrum. Första gången blir man ju hänförd av all låga gamla trähus där folk bor, men nästa gång blir man ”jaha nej vad tråkigt”. Jag kan vara nostalgisk och gilla det gamla men när det kommer till bostäder där går nog min gräns. Vad folk på gatan tycker om husen är en sak men jag vill nog bo modernt. Säger jag som bott i en villa byggd 1973 i 40 år och nu tagit hand om och sålt en annan villa byggd 1974 både sparsamt renoverade under åren. Tack för att du drog igång mina tankar denna tidiga fredagsmorgon.
Ha en fin helg, misstänker att vi återkommer på bloggarna under helgen. 🙂
Jag läste i en av våra tidningar under veckan att det främst är ungdomar som vill bo centralt. Pensionärer föredrar utkantsområden och barnfamiljer landsbygden. Det är väl ingen skriven regel, men visst är det så jag uppfattar situationen efter snack på stan och genom insändare.
Sedan är det inte fel att bygga nytt, men storskaligt, förtätat och fult tror jag får konsekvenser i längden.
Miljonprogrammen ansågs bra och nödvändiga. Idag vill få ha dem kvar.
Hej Stefan! Vilket tänkvärt inlägg! Jag gillar hur du sätter ord på den där känslan när förändring smyger sig på utan att man riktigt märker det. Viktigt att vi stannar upp och funderar över hur våra städer växer, och vad som faktiskt gör dem trivsamma. Norrköping har verkligen lyckats!! Nyköping däremot känner jag inte riktigt på samma sätt. Men ett lyft för Nyköping är nere vid hamnen. Tänk när det bara stod två stora silon där. Tack för att du delar dina reflektioner!
KRAM till dig! Anna
Tack Anna. Nyköping lyckades med att ersätta den fula silon med något bättre, men nu har man lyckats förstöra helheten med ett av de fula bostadsområden som syns i inlägget.
Jag tror att människor som flyttar till en stad och ungdomar som växer upp nu, inte har samma syn på utvecklingen som alla vi som sett detta ske under årens lopp.