Att turista med buss är inget för morgontrötta. Upp tidigt för att hinna med frukosten och sedan rullar man iväg mot nästa mål. Nästa övernattning skedde efter att ha passerat både dalar, toppar, storstad och landsbygd.
Vi lämnade Scandic Hotel Hafjell i Øyer och reste längs med älven Gudbrandsdalslågen och sjön Losna. Nästa stopp var i den lilla kyrkbyn Dombås med sina drygt 1 000 invånare. Längs E6:an som vi följde stora delar av resan upp geom Norge, såg vi från Sverige en välbekant syn. Övergivna hus – den ena mer nedsliten än den andra – och skyltar med texten ”til salg”. Landsbygdsdöden är således inte en svensk företeelse.
Det var det tråkiga. Det roliga och direkt fantastiska var landskapet vi passerade genom. Gudbrandsdalen och Dovrefjäll.
Här uppenbarade sig det något kanske lite trista med dessa bussresor. Det går inte att stanna där man själv vill. Jag ville bara kliva av bussen och fota de fantastiskt vackra vyer som uppenbarade sig utanför bussfönstret. Å andra sidan avlöste de vackra vyerna varandra, så ett stopp bakom varje kurva skulle förlänga restiden med många timmar. Jag och alla andra på bussen fick förlita oss på mobilen med förhoppningen att bussen inte körde ned i ett potthåll eller att det råkade växa ett träd just när ”den” bilden skulle tas.
Vi stannade i Dombås för lite förtäring och shopping för de som ville. Utsikten från byn är slående…
…och mitt i byn står den vackra stenkyrkan som invigdes 1939. 2020 eldhärjades kyrkan i en anlagd brand, men kyrkan reparerades och byggdes om 2020-2021.
Så fortsatte vi och passerade över Dovrefjell, bergskedjan där den högsta toppen Snøhetta med sina 2 286 m.ö.h. kunde skymtas i fjärran. Inte bara Snøhetta, utan också andra toppar hade fortfarande snö som låg kvar.
Så rullade bussen snart in i Trondheim. Staden som med sina ca 195 000 invånare är Norges fjärde största. Här blev det ett långt stopp.
Ett stopp som inleddes med en promenad. Som här en vy över de gamla trähusen som omger Nidälven, sedd från den gamla bybron.
Nidälven där Kristianstens fästning som uppfördes efter stadsbranden 1681 skymtas i bakgrunden.
Så givetvis Trondheims och en av Norges största sevärdheter. Nidarosdomen.
Vi gick ned till stans största torg för en enkel bit mat. På vägen åkte mungiporna upp.
Mitt lag, Manchester United, var i stan och skulle spela träningsmatch mot Trondheims storhet, Rosenborg. En match som förövrigt vanns av United med 5 – 0. När ni läser detta var vi själva uppe i Stockholm den gångna helgen och såg United mot Atletico Madrid på Strawberry Arena.
Vi åt den enkla mat som inhandlades i en food-truck och försökte freda oss mot måsar som var både ivriga och påflugna i jakten på mat. Vi såg en yngre kille gå förbi, ivrigt fäktandes när ett par måsar störtdök efter hans hamburgare.
Förutom jobbiga måsar blickade vi också mot den stora statyn av Olav Tryggvason, kung av Norge 995 – 1000.
Så var det detta med Nidarosdomen.
Norges största domkyrka, invigd år 1070. Kyrkan har byggts ut i omgångar och har idag en längd av 102 meter, en bredd på 50 meter och en höjd av 87 meter. Kyrkan rymmer 1 850 sittplatser.
Utsidan av Nidarosdomen är full med fantastiska skulpturer och tre av sidorna omges av gravar med inskriptioner från 1800-talet och äldre.
I gångar och kryptor under kyrkan finns Norges största samling av medeltida gravstenar. Med hjälp av guidade turer kommer man ännu längre in i dessa kryptor där man bl.a. kan se ett mänkligt skelett från 1000-talet
Om Nidarosdomen pryds utvändigt av fantastiska skulpturer, så är ändå innandömet ett strå vassare. När vi gick runt där så kunde vi samtidigt lyssna till organisten som spelade på an av kyrkans tre orglar, Kororgeln.
Den största av dem, Steinmeyerorgeln, har runt 10 000 orgelpipor i varierande storlek.
På Nidarosdomens webbplats kan du läsa mer om denna fantastiska skapelse. När man står utanför är det näst intill svårt att förstå hur man kunde bygga denna med dåtidens verktyg och förutsättningar. Det är och förblir en svindlande tanke.
Vi åkte vidare längs Trondheimsfjorden som sedan övergick till Beitstadfjorden, vartefter E6:an drar förbi mängder av små sjöar, älvar och andra vattendrag. Väldigt vackert – återigen.
En av sjöarna som passeras är Snåsavattnet, Norges 6:e största insjö. I änden av denna sjö låg hotellet där vi skulle övernatta dag 2.
Jag skrev förut att en av nackdelarna med dessa bussresor är att bussen inte stannar överallt där passagerarna vill. En av fördelarna är att man under dessa resor kommer till platser man garanterat inte skulle besöka om man själv plockade ihop en resa.
En sådan plats är det lilla Snåsa hotell, en bit från allfartsvägen och annan bebyggelse. Eller om man så vill – out there, in no man’s land.
Ett charmigt litet hotell som invigdes 1890 och som till stora delar bibehållit sitt ursprungliga uteseende. Detta blev mitt, frugans och många andras lilla favorit. Inte minst p.g.a. det lugna tempot, den mer trivsamma stämningen och givetvis lugnet. Det var nästan bara vi som bodde på detta lilla hotell som har 42 rum i varierande storlek.
Läs mer om hotellet på deras webbsida.
Dag tre var vi åter uppe tidigt för vidare färd högre upp i Norge.
Nidaros har man ju sett som en saga. Man tror inte människor kunde bygga så vackert. Jag förstår hur du menar med att inte kunna stanna där man själv vill, det är ju nackdelen med bussresa, fördelen är att slippa köra långa sträckor själv. Jag har rest med ett par väninnor på bilsemester och det är ju bra om man är flera som kan köra, tyvärr åker jag själv bara snålskjuts då jag visserligen innehar körkort men inte har kört bil sedan 80-talet…så jag ska nog låta bli..
Lite med domkyrkan som med pyramiderna och andra häftiga skapelser. Hur kunde de?
Hej Stefan! Vilken härlig fortsättning på bussresan! Det är alltid roligt att följa med genom dina bilder och berättelser… jag känner nästan att jag sitter med på bussen och tittar ut genom fönstret. Gillar husen på pålar i godisfärger!! Så läckert!
KRAM till DIG! Anna
Tack Anna. I mina ögon blev det bättre för varje dag…
Norge är verkligen ett fantastiskt vackert land!
Jag kan bara hålla med. Kusten med allt vatten, höga toppar och dalar. Wow!
Det finns för- och nackdelar ja men bussresorna vi åkt på har varit väldigt bra. Det var verkligen en mäktig och pampig domkyrka. Ett besök helt i min smak.
Vi gillar bussresor bättre än långa flygresor – åtminstone på senare år.
För- och nackdelar hittar man nog överallt.
Visst tycker jag också att Norge blir vackrare om än kargare ju längre norrut man kommer och tänk så många gånger vi har stannat och bar suckat över hur fint det är.
Vi har som sagt var inte varit inne i Nidarosdomen än men det står definitivt på den där lååånga listan. Just nu när vi reser med husbil tycker vi det är perfekt även om det fordrar mycket mer planering vad gäller sevärdheter, biljettbokningar och en hel del annat. Nu ser vi fram emot nästa del….
Nidarosdomen var mer praktfull än jag förväntade mig. Norge är definitivt ett vackert och intressant land, men oj så dyrt.
Mäktiga bilder… härligt att få se Norge, det är ju så vackert, kanske skulle man ta sej en bussresa dit också nån gång, har bara varit i Trondheim två gånger då vi semestrade i Funäsdalen.
Fy för rackarn för fiskmåsar… 🙁
Ser fram emot fler bilder från Norge!
Må så gott <3
P.S. Tack för titten hos mig…
Mäktiga bilder… härligt att få se Norge, det är ju så vackert, kanske skulle man ta sej en bussresa dit också nån gång, har bara varit i Trondheim två gånger då vi semestrade i Funäsdalen.
Fy för rackarn för fiskmåsar… 🙁
Ser fram emot fler bilder från Norge!
Må så gott <3
P.S. Tack för titten hos mig…
Ett mäktigt landskap. Första gången vi är i Norge på riktigt. Dyrt som tusan, men vackert.
Wow, vilka vyer och vilka mäktiga kyrkor.
Verkligen färgglad hus.
Det var ju för väl att ditt lag vann=)
Ha en fin måndag!
Tack. Bättre blir det i kommande inlägg – tycker jag.
Jätteintressant att få följa turen och komma till dessa vackra platser. Norge är bland världens vackraste länder tror jag.
Jag tycker bussen kan göra ett kort fotostop på en lämplig parkeringsplats så man inte behöver fota inifrån.
Det verkar vara ett charmigt litet hotell ni bodde på.
Hotellet var litet, men oj så mysigt. Lugnt och inte samma kaos vid frukost som på de större.
Tusen tack Stefan för att vi får ”följa med”.
Många bilder ”tar andan ur en”.
Jag har ännu inte plöjt igenom alla bilder, men i mina ögon blev det vackrare ju längre norrut vi kom.
Det har sina för och nackdelar med ordnad bussresa…men de vi brukar åka med ordnar alltid så man får se det mesta av det bästa. Trondheim övernattade vi i en gång då vi var på en Norgeresa…troligen den till Trollstigen och Geiranger. Då besökte vi också Nidarosdomen…alltså vilken mäktig och vacker byggnad…
Att man kunde bygga så för över 1 000 år sedan är helt makalöst. Mycket vacker.
Fina bilder från den imponerande och vackra kyrkan och de gamla trähusen vid älven. Bilden på den gamla stenkyrkan är också väldigt vacker.
Jag har inte varit på veckolånga bussresa men några dagsturen har det blivit och det är just det där, att man inte kan fota det man vill som är lite tråkigt.
Nackdelen med bussresor som sagt, men i längden kanske ändå fördelen överväger.
För och nackdelar finns såklart, men i huvudsak tycker jag det är trevligt med bussresor … kul att få hänga med!
Trondheim är en trevlig stad … jag som är morgonpigg gick runt där före klockan sju en grå morgon, lite för tidigt för att Nidarosdomen skulle vara öppen, så tyvärr fick jag aldrig se hur den såg ut inuti … så tack för dina bilder! De färgglada trähusen där, de blev det många bilder på 🙂
Idag uppskattar vi dessa bussresor mer än vi gör långa flygresor.
Nidarosdomen är värt ett besök, helt klart.
Tack för rundturen. Har aldrig tänkt på att så är det såklart, tidiga morgnar och bestämda stopp. Det är självklart när man tänker efter.
Så är det. Svårt att tillgodose 50 olika viljor. Det bästa får man på resorna, men de som hoppas på sovmorgnar blir nog lite besvikna.
Jag kanske skulle bli frustrerad av att inte kunna stanna där jag vill. Men på en lång resa hade det nog inte varit möjligt även med egen bil med tanke på restid. På något sätt kan det kännas skönt att bara slappna av och låta någon annan bestämma som det är på en bussresa. Hittills inte mycket att klaga på i bildväg.
Det är bekvämt att låta andra ta ansvar hela resan och visst är det så att man inte heller som enskild turist kan stanna överallt där man möter vackra vyer och intressanta motiv.
Visst är det så. Blir mer avkopplande kan jag tänka.