Etikett: visitoxelösund

Bland flora & fauna i våtmarken

Stefan2 kommentarer

Brannäs våtmarker utanför Oxelösund är en plats dit jag brukar återvända några gånger varje år. Gillar man djur och natur är detta platsen du ska besöka. Förutom de ljud från närliggande SSAB möts man här av stillheten och tystnaden som bara störs av fågelsång och förstås det irriterande ljudet från måsar.

Naturen är unik i denna våtmark som anlades 1993 och var då den första fullskaliga reningsanläggningen i Skandinavien. Idag utgör Brannäs inte bara det tredje steget i avloppsreningen, utan är också hem för många fåglar och andra djur.Läs mer »

Vid Brannäs med frugan

StefanLämna en kommentar

Brannäs våtmarker utanför Oxelösund är en kär bekant. Hit tar jag mig några gånger per år, framför allt på sommaren. En tur hit under hösten är något nytt för mig, men eftersom vi hyrde bil förra helgen och var i närheten, så kom jag med förslaget till frugan som faktiskt aldrig varit här.

Det som skiljer hösten från sommaren är att antalet djur, i främsta hand de mindre, inte är lika rikligt förekommande och att vassen kring de konstgjorda gölarna växer så högt att de ibland skymmer de fåglar som simmar därute. Ibland är bilder i svartvitt att föredra, då dessa ger en bättre bild av det ibland väldigt karga landskapet.

Fast den här dagen var varm, ganska solig och växtligheten väldigt frodig.

De första djur som vi stötte på var sniglar som låg på stigen och åt av den grönska som där växer. Djur ska man helst fånga i dess rätta höjd, så därför låg snart 193 cm Karlsson på marken i ett försök att fånga en av dem så naturligt det bara gick. Det gjorde förstås att gräset skymde, men det blev mest naturligt så.

Kaveldunen, eller ”cigarrerna som vi sa som barn” växte rikligt kring vattnen. Visst ni förresten att kaveldunens rotstock kan ätas både råa och kokta? Jo, i svenska arméns ”Handbok för överlevnad” från 1988 kan man läsa att dessa 14 växter är prioriterade: Kaveldun, björk, hundkäx, kärleksört, islandslav, skägglav, tuschlav, maskros, mjölkört, nypon, ormrot, tall, ullig kardborre och vass.

Boken kan du ladda ned som pdf-fil här och de växter man kan använda sig av finns att läsa mer om på sida 72.

Apropå kargt. Det här trädet pekar ganska olycksbådande mot träskmarkerna. Varför det och en del andra är så avskalade när växtligheten runt omkring är så frodigt har säkert en förklaring jag inte känner till.

Svanar är det gott om vid våtmarkerna. Den här svanfamiljen roade oss en bra stund.

Det blev trångt i svanbona när ungarna nu växt upp och blivit nästan lika stora som föräldrarna. En annan fågel som förekommer rikligt vid Brannäs är häger. Tyvärr är de inte lika medgörliga som svanarna och vill inte gärna vara med på bild. Här gäller det att vara snabb med kameran, men hägern på bilden nedan hann både lyfta och bege sig in bland träden innan jag fick en bra bild.

Vilken fågel den här fjädern en gång tillhörde vet jag inte. Någon…?

Längst ut i våtmarkerna finns ett fågeltorn som lovar att man kan få se rovfåglar. Jag har dock aldrig sett några och frugan hade ingen tur hon heller. Fast det kanske inte var rovfåglar hon spanade efter.

Kanske det var det ovanliga landskapet ute vid Brannäs våtmarker eller så spanade hon avundsjukt på den båt som låg ute vid en av öarna utanför. Eller så kar hon kanske sugen på att ta sig ett dopp i Östersjön? Samma helg hade det uppmätts 17° i vattnet och det är badbart för alla som inte är så känsliga. Fast nu vet jag att frugan föredrar temperaturer upp mot 24° för att njuta, om det nu inte är midsommarafton och hon har en snaps i varje ben.

Även om de mindre djuren inte var lika frekventa, så fanns de där. Sländorna, humlorna, fjärilarna m.m. Fast frugan har mindre intresse för dessa och desto större för blommor. Hon har fingertoppskänsla för fotografering och fick överta min gamla systemkamera, men den har legat kvar i skåpet några år och istället är mobilen en kär vän.

Klart en mobilkamera fungerar för ändamålet, men vill man skriva ut och jobba med bilder har den ingen chans mot en systemkamera. Mindre djur var det ja.

En av de mer vanligt förekommande fjärilarna och en för mig ny variant av nyckelpiga. Man upplever ofta något nytt när man vandrar runt i våtmarkerna. Nypon tillhör väl inte de ovanliga arterna, men gör sig ganska bra på bild med sin starka färg. Fast nypon mot en vit bakgrund av snö är att föredra.

Förutom de karga träden som spretar på sina håll, är Brannäs våtmarker ett frodigt och tillsynes välmående ställe där växter och djur ser ut att trivas.

Förvisso ligger området i Oxelösunds kommun, men varför inte besöka en av vår grannkommuns största attraktioner innan vintern slår klorna i oss. Kombinationen natur och motion är ofta oslagbar och med kameran som sällskap kan man hitta både det ena och det andra att lägga ut på bloggar och andra sociala medier.

 

 

Däckproblem

StefanLämna en kommentar

Bilderna i detta inlägg är inte purfärska, utan togs den 28:e juli. Det var första dagen under den vecka vi hade hyrbilen och den tänkte vi utnyttja till bad och picknick framför den nedgående solen.

Vi hade redan handlat kex, ost, skinka och alkoholfri dryck (jodå) inför kvällen och var således förberedda på en trevlig fredagskväll i den sörmländska naturen. Vi hämtade bilen på eftermiddagen, körde förbi hemmet och därefter mot det utstakade målet som i det här fallet var Sibrobadet.

Strax innan Råby gav bilen larm om att däcktrycket var lågt och det var väl knappast vad vi hade väntat oss. Det fortsatte larma och därför blev det inget stopp vid Sibro, utan färden gick istället tillbaka till Nyköping och den första bensinmack vi nådde. Jodå, bägge framdäcken hade alldeles för lite luft. Så vi pumpade däcken, kalibrerade dem och åkte därefter vidare, men inte mot Sibro.

Vi hamnade istället vid Gamla Oxelösund där vi njöt av en skön kväll under kvällssolen. Något bad blev det nu inte, men det var ändå ganska härligt att inta den goda maten och drycken framför alla båtar i olika storlekar som passerade framför oss.

Vi hade satt oss en bit från sjökrogen, för att inte väcka uppmärksamhet bland personal och gäster som befann sig på denna mycket trevliga restaurang. Vi gick den lilla stigen förbi de röda förvaringsbyggnaderna för skärgårdsmuseets attiraljer och satte oss nedanför berget där det gamla vandrarhemmet låg.

Solen värmde härligt från en nästan klarblå himmel och i vattnet nedanför oss glittrade det inbjudande.

Som sagt blev det inget kvällsdopp. Visst hade vi kunnat ta bilen till Jogersö eller Femöre, men tittade vi inåt land såg vi hur molnen började torna upp sig, så intresset för ett kvällsdopp svalnade ganska betänkligt. Vi insåg också att det var tur att vi inte åkte tillbaks till Sibro, utan valde kusten där vädret ofta är lite bättre.

På bilden ovan ser man hur molnen växer inåt land, men där vi satt var himlen mer klarblå än när vi anlände. På bilderna nedan är verkligheten så som vi såg den när vi återvände till bilen för vidare färd mot hemmet.

Dagen efter gick vi upp tidigt för vår första resa denna semestervecka då vi hade bil. Om denna har ni kunnat läsa i tidigare inlägg.

Hur var det då med lufttrycket i däcken? Jodå, detta larm uppmärksammade oss på dåligt lufttryck under hela uppresan. Vi hade täta kontakter med uthyrningsfirman, men platsen där vi hyrde bilen hade helgstängt, så vi fick kontakta andra kontor med vårt problem. Inte förrän efter färden till Idre fick vi klara besked om att få däcken lagade på en av uthyrningsfirmans lokalkontor. Det gjorde vi i Sälen och reparatören hade fullt sjå med att laga de 11 små hål i framdäcken som hade orsakat de pyspunkor vi drogs med hela vägen upp.

Vi stod på oss och hävdade att det omöjligt kunde varit vi som kört på något, utan att föregående kund gjort detta utan att märka det alternativt inte meddelat det.