2018 kommer att gå till historien, precis som alla år gör. Alla har vi våra minnen från året som gått, en del vi gärna minns, andra vi gärna glömmer. En del har varit positivt, en del mindre roligt. Ett år som alla andra m.a.o..

Nu var Nyårsafton här, med lite kyla, men med betydligt mindre snö än för en vecka sedan. I år, höll jag på att skriva, övergav vi en liten tradition. Jag menar förstås förra året och jag syftar på den arrangerade ljuspromenaden i centrala Nyköping. Ni som gick kanske undrar varför vi inte stod ute på bryggan en bit från NK-villan och intog vår glögg? Nu vet ni och tack för att ni saknade oss.

Gänget som brukar fira nyår ihop, hade bestämt att vi skulle fira av det gamla året hemma hos oss och för frugan och mig innebar det en del förberedelser. Att duka bordet stod först på listan och det gjorde vi och passade på att arrangera ett litet nyårsfoto.

Mörkret började falla utanför fönstret och vi tände både marschaller och ljuslyktor för trevnadens skull…utanför givetvis.

Därefter påbörjades matlagningen. Vi delar alltid upp det så att värden ordnar med huvudrätten och övriga delar på för- och efterrätten. I jämställdhetens tidevarv vill jag påpeka att alla hjälps åt, även om frugan ser ut att vara ensam i köket.

Gästerna dök upp och kvällens begivenheter började. Om dessa håller vi för oss själva, men det blev lika lyckat 2018 som alla andra år.

Snart började nedräkningen, skumpan öppnades, hälldes i glasen och sedan tog vi oss ut i vår lilla trädgård för att se fyrverkerierna som avfyrades….inte mot människor som verkar vara populärt numera, utan upp i luften där de ska hållas.

Det blev sent, hur sent hade jag ingen koll på, men det blev ett antal minuter in på 2019.

Nu tillhör jag den generation som har turen/oturen att äga ene inneboende klocka. Den har en förmåga att väcka mig under arla timmar, oavsett vad den riktiga klockan är när jag lägger mig.

M.a.o. blev det inte många timmars sömn, men för att piggna till tog jag en riktigt lång promenad genom ett ganska folktomt Nyköping. Kring Nyköpingsån stod fiskarna på rad och nere vid hamnområdet var ett ganska stort antal personer ute i samma ärende som jag. Förövrigt låg centrala Nyköping ganska öde.

Några bilder blev det och förmiddagens minusgrader hade nu smällt bort nästan all den snö som ändå låg kvar på sina håll. Nu har julen varit här, så nu kan snön hålla sig undan fram till nästa jul…åtminstone i mina ögon sett.