En bit av Sörmlandsleden

Om ni bara såg bilden nedan och inte visste vilket datum det är. Räck upp handen om ni ens skulle tänka tanken att det är första helgen i februari.

Bilden är tagen bort mot gamla vägen till Skavsta och en översvämmad Nyköpingsån.

Mellan avtagsvägen till Minninge gård och rondellen vid Skavstakorset tvingas man gå på en ganska hårt trafikerad väg 52. Kanske inte den roligaste av promenadvägar, men ett nödvändigt ont. Kommer man till rondellen och vill vidare in mot Nyköping, kan man göra ett av två val. Antingen fortsätter man genom rondellen och går vidare på samma väg bort mot Oscarsbergs trädgårdsanläggning eller så tar man Sörmlandsleden in mot stan.

Det gjorde jag och sträckan det handlar om är 46.1 från Skavsta flygplats till Släbro.

Just den här sträckan tillhör kanske inte de roligaste av Sörmlandsledens alla etapper, men är ända ganska naturskön. När man hoppar på etappen vid Skavstarondellen är man snart nere vid Nyköpingsån.

På en sträcka av cirka 100 meter går man bara några meter från den hårt trafikerade vägen och bruset från trafiken gör att man knappast njuter av de ljud som naturen brukar erbjuda. Stigen är dock ganska snårig, så man ser sällan de fordon som passerar där ute.

Strax efter att man går på stigen svänger den upp mot just vägen och på en sträcka av cirka 50 meter får man hålla balansen för att inte halka ned bland snåren. På denna korta sträcka går man bara någon meter från vägen och bara ett lågt räcke skiljer den smala stigen och den asfalterade vägbanan. När man passerat förbi denna sträcka står man inför ytterligare ett val. Antingen korsar man försiktigt vägen för att komma till nämnda Oscarsberg, eller så fortsätter man på Sörmlandsleden bort mot Släbro.

Jag har gått denna sträcka ett antal gånger och alltid korsat vägen bort mot trädgårdsanläggningen för att få nära hem. Jag har dock aldrig fortsatt etappen så det var läge att göra det nu.

Ån flyter sakta jäms med stigen. Så här på vintern ser man dess blå vatten, men jag kan tänka mig att på våren och sommaren skyms denna av all grönska som kantar stigen.

Så småningom kommer man fram till Oppeby där etappen slutar vd det spännande målet Släbro med dess runstenar, hällristningar och lämningar från vikingatiden. Jag hoppas få återkomma med mer om denna promenad under sommaren och inte minst med bilder och information om denna gamla bosättningsplats.

Lämna ett svar