Detta inlägg i serien bilder som blev över, visar…
…en skräpig stad, vad som väntas inom kort och så lite olycksfall.
Den härliga sommaren lider mot sitt slut och när den så gör tar den tristaste av årstider över. Hösten. Fast hösten bjuder inte bara på tråkväder och månader utan lediga dagar. Hösten bjuder också på vackra färger i Moder Natur och så plockas ljusen fram och gör hemmet lite mysigare. Fast än så länge får vi njuta av sollamporna som nu tänds allt tidigare.
Innehållet i ölburkar är manna för själen och när burken är tom så pantar man dem. Man kastar dem inte i rabatten. Aja baja.
Vad är klockan? Ojdå. Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen.
Vad är klockan? Ojdå. Det är så hälsosamt och stärkande i skogen.
Sånt där händer mig mest i min trädgård och oftast är det rosorna som överfaller mig, hakar fast med taggarna i ryggen, en arm eller till och med i näsan. De förstår inte alltid att jag bara vill dem väl när jag kommer där med sekatören i högsta hugg. Hösten njuter jag av.
Det första blodvitet uppstod efter att ha halkat på hala stenar under en fjällvandring. Var värre än det ser ut, men kameran klarade sig i alla fall.
Det andra blodvitet uppstod någonstans under en vandring vid Omberg, men ser värre ut än vad det var.
🙂
Uff, låter inte bra att halka på slippriga stenar, det kan gå riktigt illa. Tur i oturen att det ändå verkar ha gått någorlunda bra.
Det kunde gått värre Lisa, men lite smärta stärker brukar man säga.