Jag säger direkt att jag inte är religiös och har aldrig varit. Mitt förhållande till religion är svalt, men jag erkänner lika gärna att kyrkor kan vara förtvivlat vackra och att kyrkogårdar bjuder på spännande livsöden och en ro man får svårt att finna på andra platser.

Som amatörfotograf finner jag kyrkogårdar och givetvis då även kyrkor spännande och vackra. Motiv att föreviga finns i lika stort överflöd som de livsöden som funnit sin sista vila här.

Jag känner ett inre lugn när jag vandrar runt på kyrkogårdar och tidiga morgnar förstärks denna känsla markant.

Sällan skådade och vackra planteringar som man sällan stöter på i andra sammanhang. Välvårdat och respektfullt.

Mitt i allt detta försöker jag också hitta de där motiven som inte bara förgyller mina fotoalbum, utan som också attraherar de som ser dem. Förhoppningsvis att ni gör det.

Om det finns någon däruppe som vakar över oss eller om ett liv efter detta väntar. Frågor som i århundraden sökt svar. Visst är frågeställningen intressant och spännande, men jag har mitt svar på dem. Ett svar jag håller för mig själv.