Nationaldagen

Låt oss erkänna det. Vi kommer aldrig att nå upp till samma nivåer som Norge, USA och många andra länder runt om i världen när det gäller vårt nationaldagsfirande.

Många är glada över en extra ledig dag, andra firar dagen på sitt sätt och vissa hatar allt vad den svenska flaggan och Sverige står för. Jag vet vad jag står i den frågan och är det någon som vill argumentera ställer jag mig till förfogande.

Frugan och jag brukar gå ned till området kring hamnen och slottet där det alltid råder febril verksamhet från förmiddag till sen eftermiddag. Här finns det något för alla och är man inte sugen att delta i något av detta, är det en fröjd att bara sitta på någon av uteserveringarna, ta en öl eller ett glas vin och titta på folk. Så gjorde vi idag när vi bestämde oss för att ha vår premiär på en av favoritrestaurangerna, Rökeriet.

På vägen dit passerade vi förbi slottet där många hade samlats på Vallarna med picknick-korgar. Ovanför fladdrade den svenska flaggan för vinden och ovan denna såg himmelen så där riktigt gråtrist ut.

Vi satte oss till bords och beställde in rökta räkor, fisksoppa och laxburgare, tillsammans med öl respektive vin. Lite kyligare än tidigare veckor och framför allt blåsigare, men när vinden mojnade och solen tittade fram bakom molnen var det riktigt behagligt.

Vi var långt ifrån ensamma på Rökeriet. Man fylls av glädje en sådan här dag. Här satt gänget med gamla damer och drack öl till maten och deklarerade hur vacker omgivningen var. Här satt barnfamiljerna med små barn som var uppklädda i de svenska färgerna och varianter på vår nationaldräkt. Här satt ungdomsgängen som hade inhandlat svenska flaggor i miniformat och som precis som vi, njöt av mat och dryck och som till synes var glada över livet.

På Hamnvägen passerade människor i en strid ström, så också på det lilla Anatorget där vi satt tillsammans med andra och njöt. På Hamnvägen passerade också bilar och motorcyklar, många dekorerade med den svenska flaggan som fladdrade för vinden. Här rörde sig unga, gamla, män och kvinnor som alla var på väg någonstans för att fira vår Nationaldag.

Efter avslutad måltid tog vi en promenad längs med hamnbassängen och på alla matställen var det näst intill fullsatt, en orkester bestående av ungdomar underhöll på hamnkajen, längst ute på kajen visades veteranbilar upp och längs med hela hamnpromenaden rådde de full aktivitet. Många bar på den svenska flaggan i olika storlekar och format. Man såg bara glädje och hörde bara skratt. Precis så man vill att det ska vara.

Man inser hur mycket vi har att fira, hur fantastiskt detta land är och detta ska fan i mig ingen tillåtas ta ifrån oss. Vare sig du är terrorist eller tillhör andra drägg som varken uppskattar eller sympatiserar med det samhälle generationer av män och kvinnor byggt upp, så ska du aldrig få chansen att förstöra det land vi lever i, som vi växt upp i och som merparten av oss älskar.

Punkt!

Något att fira

Den 6:e juni är något att fira, så också vårt land och vår flagga. Dagen till ära kunde vi också fira ett fint sommarväder, om än något blåsigt. Själv firade jag att den sista febern svettades bort, att hostattackerna inte kom lika tätt och att jag kunde säga två meningar utan att väsa bort vart tredje ord.

Något egentligt firande av vår Nationaldag blev det nu inte, mest tack vare en envis förkylning frugan och jag burit på i en veckas tid. Nu brukar vi väl inte lyssna på de tal som hålls vid slottet (i år av historiken Dick Harrisson), eller på annat sätt delta i de aktiviteter som bjuds. Däremot brukar vi närvara på de platser i stan när Nationaldagen firas på olika sätt och det brukar finnas något för var o en att glädjas åt.

I år blev det istället en promenad genom ett sommarvackert Nyköping och detta innan förberedelserna av dagens begivenheter hade påbörjats. En glass nere vid hamnen var det ändå vi unnade oss i år.

Bilderna nedan visar ett Nyköping från sin bästa sida och det behövs i dessa dagar när staden uppmärksammats i allt annat än positiva rubriker.

Många kända vyer som känns igen av både ortsbor och turister. Tänk vilket härligt torg vi kunde haft om man beslutat sig för att bygga Stadshuset någon annanstans och området vore omringat av uteserveringar. Nyköpinghus är på sina ställen på väg att förfalla och jag hoppas de styrande inser vikten att renovera och behålla slottet i någorlunda skick. Annars är området runt slottet en guldklimp för gammal som ung. Ett härligt fint promenadstråk som sträcker sig längs med ån och Vallarna där folk har med sig sina picnick-korgar, där skratten från lekande barn brukar eka i de historiska miljöerna och där folk bara stannar upp för en stunds paus. Bästa sättet att hålla gässen borta är människors närvaro. Att ta en bild på Västra klockstapeln känns ganska angeläget av kända skäl. Smolket i bägaren är Åkroken som skulle kunna vara en blomstrande oas, men där politikerna ville något annat än medborgarna. Idag är det en skamfläck man försöker leda frågvisa turister bort från.

Nej, för vår del blev det att vandra hem och fira med en annan viktig och svensk tradition. Rabarberpaj på egenodlad rabarber och med nyvispad vaniljsås………….

Nationaldagen

Nationaldagen, Svenska flaggans dag eller bara 6:e juni. Kärt barn har många namn.

En del tycker inte dagen är något att fira, andra gör det med glädje, vissa firar på sitt sätt. En sak har dock de flesta gemensamt. Det är förbannat skönt med en extra ledig dag och visst hissade makarna Karlsson en nyligen inköpt fasadflagga, dagen till ära.

s16_2

För vår del blev det en ganska tidig promenad till hamnen i Nyköping. Det var så tidigt att dagens begivenheter inte hade dragit igång. Hamnen låg till synes öde…

s16_3

…men riktigt så var det inte. De öppna fiken var fulla med människor som åt glass, drack kaffe och tog en tidig lunch. Längst ut på kajen hade precis den traditionella Gästabudsrundan i regi av Automobilsällskapet dragit igång och det var här de flesta tidiga besökare befann sig.

s16_8

Vi tog vår fika vid Kajplats 2 (f.d. Hamnkrogen) i ett strålande sommarväder, omringade av gäster i lätta sommarkläder och med idel leenden i sina allt mer brunbrända ansikten. Jag förstår inte varför suget efter en iskall öl alltid infinner sig i lägen som detta, men ståndaktig som jag var (är) så nöjde jag mig med kaffe till den nygräddade äppelpajen.

Vi strosade runt lite och tittade på de begivenheter som precis var på väg att dra igång. Kanottävlingar, linedance, beachvolleyturnering, underhållning och tävling vid graffitiväggen, biluppvisning m.m. Nu befolkades hamnområdet allt mer av glada och solbrända människor, gammal som ung. Då var det dags för oss att handla lite mat uppe på stan och sedan bar det hemåt till vårt nya residens. Nja, jag tog cykeln och begav mig åter till samma plats varifrån jag nyss gick hem. En så här dag får man bara inte kasta bort.

Vid Vallarna och Tovastugan hade arrangemangen ännu inte dragit igång. Solbadare med picknick-korgar på Vallarna och lunchgäster på Tovastugan passade på att njuta på sitt sätt innan Friskis & Svettis intog området vid Tovastugan och tipspromenaden och ponnyridningen startade vid Slottet.

s16_6

Jag trampade de 100 metrarna med till hamnen igen och nu var det närmast lika mycket folk som det normalt brukar vara på onsdagarna när Automobilsällskapet har sina träffar. Flaggorna vajade fortfarande under en klarblå himmel…

s16_4

…och nedanför pågick målgången för Gästabudsrundan för fullt. Gamla klassiska bilar, insvepta i svenska flaggor…

s16_9

s16_10

…och med passagerare i tidstypiska kläder som njöt av en efterlängtad fikapaus efter målgång. Tror inte det var kron i kaffet som på tiden det begav sig eller konjak i glaset.

s16_13

Ute på Täcka Udden hade man dragit igång sin Linedance, både för de initierade och de nyfikna. Nyfiken som jag är hoppade jag in på scen och tog några dansanta steg till tonerna av västernmusik…nej då. Ni som känner mig vet att Magnus Uggla och jag har en sak gemensamt. Vi dansar aldrig nyktra.

s16_11

På väg hem upptäckte jag en katt bland hermelinerna. En Lotus som enligt ägaren byggts i England och inköpts till en ganska billig peng. Sina modiga 240 knyck sades den göra. Den såg rätt lustig ut där den stod mitt bland vräkiga amerikanare.

s16_14

Dags att gå hem.

Mycket sol, mycket människor, många glada människor och mycket blågult. Precis som det ska vara när man firar landet vi bor i…för det gör vi väl?

s16_15