Det är märkligt det här med morgnar och den inbyggda väckarklocka som gör min riktiga överflödig.
Jag minns inte när jag senast vaknade av klockans tjatiga och högljudda signal, men det är lääänge sedan. Innan vi växlade över till sommartid så vaknade jag så där 20-15 minuter innan klockan skulle till att ringa. Efter att vi växlat över till sommartid och man plötsligt kliver upp en timme tidigare, vaknar jag så där 20-15 minuter innan klockan ska till att ringa.
Märkligt, eller hur?
Tyvärr väcks jag av den inbyggda klockan oavsett när jag lägger mig på kvällen och inte ser den skillnad på helg och vardag. Det blir en ond cirkel, men i den verkar jag få leva. Fast säg nu inte det onda som inte för något gott med sig. Jag har skiftat från att vara kvällsmänniska till morgonmänniska och inget känns väl friskare än en tidig promenad i omgivningen. Så på med kläderna, häng kameran över axeln och så ut i staden där de flesta fortfarande sover.
Från den berömda och omdiskuterade viadukten i Nyköping har man en bra utsikt över Storgatan och de butiker som för en tynande tillvaro i coronans spår. Härifrån har man också en fin utsikt över industriområdet Idbäcken. Inte mycket att skåda, om det inte vore för de vackra färgare som gryningen för med sig.

Stora torget ligger väldigt öde arla morgnar som denna. Några förbipasserande hastar förbi till sina jobb, förmodligen för att städa någon lokal eller hjälpa till inom vården. Vilka andra, förutom jag, är annars uppe så här tidigt en helgmorgon? Fast det var inte dessa personer som fångade mitt intresse, utan det var de vackra färgerna i fönstren på Residenset där vår nya landshövding Beatrice Ask håller till.

Solen var på väg upp, vilket ni kan se i fönstren på bilden ovan. Från en välkänd byggnad i Nyköping till en annan.

De lägre parterna på Nyköpings hus låg fortfarande i kylig skugga, medan de övre regionerna sakta färgades i mer varma. Ni kommer att märka skillnaden i att fota med solen lite från sidan och rätt in i densamma. För nere vid hamnbassängen blev det till att ta bilder i motljus. En konst i sig, men nog känns bilder fångade i motljus lite mer spännande än de ofta ganska bleka som fångas när solen träffar motiven från sidan.

Det var ganska kyligt nere vid hamnen, så jag återvände till slottet och tog den här bilden på vallarna där solens strålar ännu inte hade nått.

En och annan medborgare hade nu hittat ut. Inte många, men några som antingen var ute med hunden eller som kom joggandes på grusgången nedanför slottet. Däremot hade jag sällskap av fåglar av olika slag. Änder och måsar förstås, men också ett stort antal småfåglar vilka hördes mer än de syntes. Den här gynnaren satt dock och poserade på ett av träden som kantar Vallarna i vilket han/hon nynnade på en vacker morgontrudelutt.

Så var jag åter nere vid hamnen, men valde att där bege mig upp mot stan. Här kommer ni åter att märka skillnaden på att ta bilder med solen från sidan och med solen rätt i ansiktet. Den här bilden mot Nyköpingshus visar en nästan sommarlik skildring av Nyköpingsån som sakta rinner ut i Östersjön.

Nja, sommarlik vet jag nu inte. Det ser ganska kallt ut på bilden och det var också ganska kallt. Bara tiotalet meter från platsen där bilden ovan togs, vände jag blicken mot solen och tog den här bilden från hotell Clarions parkering.

Jag försökte hitta en plats på denna där solen såg ut att lägga sig till vila på tornet. Hade jag stått på ett av biltaken för att ta bilden, hade jag fått solen att vila perfekt på byggnaden. Fast den som nu inte äger något intresse av att fotografera skulle säkert opponera sig och hävda att de två bilderna ovan inte är tagna samma tidpunkt. Lätt att förstå det resonemanget, men även vi amatörfotografer vet skillnaden med att ta bilder från olika vinklar och i olika väderstreck.
Det nyligen restaurerade klocktornet glädjer många Nyköpingsbor och visst är byggnaden en välkommen och välkänd siluett i vår stad.

Så var jag åter tillbaks på Stora torget när stegen vände mot hemmets lugna och varma vrå. Stadshuset är ingen vacker byggnad, men gör sig ändå ganska bra när ljuset är på sitt bästa humör. Man kan t.o.m. få till väldigt intressanta skapelser när solens strålar träffar fasaden i rätt vinkel. Det gjorde de inte nu, men när solen sakta steg över huskropparna så färgades entrén till byggnaden i ett tämligen varmt ljus. Hade jag väntat lite lägre så hade långa skuggor sträckt sig mot platsen där jag stod. Nu ville jag inte vänta då en nyvaken och hungrig fru med största sannolikhet väntade på att få äta frukost. Fast nog ser entrén mer inbjudande ut så här tidigt än mitt på dan?

En sista bild blev det innan kameran stängdes av och linsskyddet sattes på. Stängda butiker längs Bagaregatan, men de hade ändå varit av sekundärt intresse. Det var kontrasten mellan skugga och ljus jag ville förmedla. Med den bilden avslutas denna arla promenad i ett Nyköping där de flesta ännu sov.

Jag hoppas din inre klocka fortsätter i samma stil under kommande helger. En orörd morgon är guld värd. Intressant att se och läsa om dina åsikter. För mig är du långt ifrån en amatörfotograf. Till helgen hoppas jag få uppleva mitt livs andra soluppgång. Väderprognosen verkar inte samarbeta. Solnedgångar har jag säkert upplevt över hundra. Tröttnar aldrig på dem. Variation är dock efterlängtat.
Tack för orden Bosse. Svårt att veta om man föredrar soluppgångar eller solnedgångar. Bägge har sin tjusning. För att gå djupare in i diskussionen är soluppgången början på något nytt och solnedgången det sista vi ser av det som varit.
Jättefina bilder, som vanligt 🙂
Jag känner igen det här med tiden, och visst är det märkligt att den inre klockan hänger med över i sommartiden? Det är samma här …
Jag blev tidig morgonmänniska i början av 2017. Den enda förklaringen jag har till den plötsliga förändringen som blev då, det är att jag ändrade kost och jagade kilon med ökad motion.
Men även då jag återgick till ”slarvet” sedan, och gick upp alla kilona jag jobbat bort … så hade morgonstunden tydligen etablerat sig.
Jag har alltid haft lätt för att ta mig upp på morgonen, även på den tiden när man var ung och kunde sova bort hela förmiddagen när man blev ledig.
Och det är inte länge sedan som jag fortfarande kunde sitta uppe länge på kvällarna och pyssla med saker. En riktig nattuggla var jag, och som mest kreativ runt midnatt. Det här gjorde ju att man kunde sova rätt länga en ledig lördag.
Men så är det inte längre. Precis som för dig så vaknar jag ganska tidigt, oavsett när jag gick och la mig. Det kan i och för sig hända att jag sover lite längre, någon enstaka gång, men det är sällan och då finns det säkert någon speciell anledning till det.
Men du är duktigare än jag på ett sätt. Även om jag går upp tidigt så är jag ingen aktiv morgonmänniska, och jag går aldrig ut vid den tiden. Istället njuter jag av en lång och lugn frukost, med bok och stilla tankar.
När jag ser dina bilder kunde jag önska att jag var som du. Men jag kan trösta mig med att jag ofta gör samma sak … fast vid solnedgången 😉
Snart kommer båtlivet igång, och då kan det bli en blandning av både morgon och kväll 😀
Du gör nog rätt i att värna morgnarna som du gör. Själv försöker jag utnyttja dem så mycket som går i vetskap om att tröttheten kryper på framåt kvällen och dagarna ofta är uppbokade av annat.
Tack för komplimangen förresten 🙂
Tack för alla vackra och spännande bilder du bjudit på. Varje bild i sig är en vacker skapelse och här får jag som amatörfotograf verkligen se det bästa i hur man får ett vackert ljus in i bilderna på det bästa sättet och hur man kan påverka en bild i hur man skapar med ljus beroende på ljusläget och vilken tid på dygnet man fotar. Att jag skulle komma ut en så tidig morgon och fota morgonljuset har varit en önsketanke under flera år, MEN min väckarklocka fungerar inte…. 😉
Alla bilderna är lika vackra med ett fantastiskt ljus och kompositioner, men lilla fågeln på grenen som du fotade i ett härligt ljus går inte av för hackor.
Ha en fin söndag !
/Marie
Tack så väldigt mycket Marie. Man lever ganska länge på dessa tidiga morgnar, vilka jag föredrar framför sena kvällar, så ställ klockan (den riktiga), tvinga dig upp, ta en promenad i omgivningen, ta bilderna du sett framför dina ögon och du kommer att må gott.
Fortsatt trevlig helg.
Tack för din trevliga kommentar ! Jag ska testa om jag kan få klockan att funka 🙂
Trevlig helg till dig också !
Fina bilder, det är något visst med morgonljuset.
Det där med att vakna strax före klockan ringen känner jag till. Under alla år jag jobbade oregelbundena tider ex. 04:45 ena dagen, 06:30 andra, 05:40 tredje osv och även nätter på det. Trots det var det sällan jag väcktes av klockan utan vaknade ca 15 min innan.
Det är ett märkligt fenomen. Funderar på att ställa eländet i garderoben.
Visst är det något visst med tidiga morgnar. Föredrar dessa framför sena kvällar. Innebär det att man börjar bli gammal 🙂